GN-kantiner – så väljer du rätt gastronormkantin till köket

Uppdaterad 19 augusti 2026 · Av redaktionen

Du känner igen situationen: en kantin går sönder mitt i veckan, eller så ska ett nytt kök utrustas och någon måste bestämma vilka storlekar allt annat ska anpassas efter. Valet är egentligen tre frågor i rad. Vilken yta ska kantinen täcka, hur djup ska den vara och vilket material tål det du ska göra med den? Nedan står kantinerna som täcker de vanligaste svaren, och sedan går vi igenom hur du landar rätt på egen hand.

Sajten kan få provision när du handlar via länkar märkta Annonslänk.

Vad betyder GN och gastronorm?

GN står för gastronorm och är ett internationellt system som anger yttermåtten på kantiner, insatser, formar och lock. Martin & Servera beskriver det som ett globalt system som redovisar yttermåtten på olika kantiner, och referensmåttet är GN 1/1 på 530 × 325 mm. Alla andra storlekar är fraktioner eller multiplar av just den ytan. Systemet regleras av standarderna EN 631-1 och EN 631-2.

Produktnamnen följer samma logik hos i stort sett alla leverantörer, vilket Tingstad förklarar tydligt: i namnet Kantin GN 1/1 65 mm rostfritt anger 1/1 storleken, 65 mm höjden och sista ordet materialet. Ser du Lock GN 1/2 plast vet du direkt att locket passar en halvstor kantin. När du väl har knäckt det behöver du aldrig öppna en produktsida för att förstå vad du tittar på.

Källor: Martin & Servera, Tingstad och Wikipedias sammanställning av gastronormstorlekar enligt EN 631.

Vilka GN-storlekar finns och vilken behöver du?

Hela serien går från den dubbelbreda 2/1 ner till 1/9. I praktiken bygger de flesta kök på ett fåtal av dem, och resten köps in när en särskild rätt eller maskin kräver det.

Måtten stämmer överens hos Martin & Servera, Storköksbutiken, Tingstad och EN 631-tabellen hos Wikipedia. Behöver du volymen i liter för varje djup, eller vill se var källorna faktiskt skiljer sig åt på en millimeter, finns hela sammanställningen på vår kompletta GN-måtttabell.

Vilket djup ska du välja?

Djupet anges skilt från storleken och mäts alltid i millimeter. De vanligaste är 20, 40, 65, 100, 150 och 200 mm, och Tingstad kopplar dem till användning på ett sätt som stämmer väl med hur köken faktiskt jobbar.

Gastroteam pekar ut 100 och 150 mm som de djup som används mest i dagligt bruk, eftersom de rymmer det mesta men fortfarande går att lyfta fyllda. Det stämmer med volymerna: en GN 1/1-100 rymmer 12,6 liter och en GN 1/1-200 rymmer 25 liter enligt Storköksbutiken. Var beredd på att tillverkarens siffra kan ligga något över tabellvärdet, eftersom standarden bara reglerar yttermåtten. VEGA:s rostfria 1/1 med 200 mm djup uppges till exempel rymma 30 liter.

Du behöver inte välja ett enda djup. Så länge längd och bredd stämmer går det utmärkt att blanda 65, 100 och 200 mm i samma vagn eller underrede, vilket Gastroteam bekräftar i sin kantinguide. Det är just den friheten som gör GN-systemet värt att hålla fast vid.

Rostfritt, polykarbonat eller polypropen?

Materialvalet avgörs av var kantinen ska stå, inte av priset. Den vanligaste ångerköpen i branschen är en billig plastkantin som hamnar i värmebuffén och spricker efter någon vecka.

Kontrollera alltid tillverkarens temperaturmärkning på kantinens undersida innan du sätter en plastkantin nära värme, eftersom gränserna skiljer sig mellan serier.

När behöver du perforerade kantiner?

Perforerade kantiner, eller hålkantiner som de också kallas, har hål i botten och sidorna. Storköksbutiken lyfter fram dem för tillagning i kombiugn av fisk och grönsaker, där ångan behöver komma åt livsmedlet från alla håll. I vattenbad används de flitigt för att värmehålla kokt korv och liknande, eftersom vätskan rinner av direkt när kantinen lyfts.

Ett råd från Table.se är värt att ta med sig: koka inte potatis i hålkantin. Potatisen får lätt en gummiaktig hinna på ytan. Till potatis och rotfrukter fungerar den vanliga täta kantinen bättre, och hålkantinen sparas till det som ska ångas.

Passar kantinen i din ugn, kylbänk och buffévagn?

Det här är frågan som avgör om beställningen blir rätt. Underreden, kylbänkar, ugnsvagnar, buffévagnar och kantinvagnar är enligt Gastroteam byggda för att ta emot GN 1/1 eller delar av den, och en vanlig GN 1/1 passar därför i de flesta ugnar, kylskåp, frysskåp, vattenbad och snabbkylare. Det är därför en GN 1/1 sällan är ett felköp även om du senare byter maskinpark.

Delningslogiken gör resten enkel. Har du en värmebuffé med plats för tre GN 1/1 kan du byta ut en av dem mot två 1/2 eller tre 1/3 utan att bygga om något, vilket Table.se använder som skolexempel. Vill du gå åt andra hållet ersätter en 2/1 två stycken 1/1 i de maskiner som är byggda för det.

Mät ändå gejderavståndet och fackdjupet i den utrustning du redan har innan du beställer, särskilt om du blandar fabrikat. Standarden reglerar som sagt bara yttermåtten, inte kanternas utformning, och det är i den detaljen en kantin kan sitta lite för trögt. Ska kantinerna ut i servering hittar du systemen de landar i på våra sidor om chafing dish, värmeskåp och buffésystem, och kapaciteten i kombiugnarna räknas alltid i antal GN 1/1, vilket du ser på sidan om storköksmaskiner.

GN 2/1 och GN 2/3 – behöver du dem?

De två storlekarna dyker upp i varje tabell men hör hemma i ganska smala sammanhang. En GN 2/1 mäter 650 × 530 mm och är därmed dubbelt så bred som en 1/1. Gastroteam beskriver den som vanligast i större serveringsdiskar och buffélinjer där man vill slippa skarvar mellan kantinerna, och Table.se påpekar att de flesta restaurangkylar och restaurangfrysar är byggda för att ta antingen två 1/1 eller en 2/1. Har du en stor ugn eller en lång buffélinje är den värd att titta på, annars inte.

GN 2/3 på 354 × 325 mm är ännu smalare i användningen. Den sitter i vissa märken av pommesvärmerier och används som uppsamlingskärl när fritösolja töms eller när stekbordet skrapas ner. Table.se kallar storleken rakt ut ganska ovanlig, och det är ett bra skäl att inte beställa den bara för att den finns i tabellen. Behöver du den vet du oftast om det, eftersom maskinen kräver den.

Behöver du lock till kantinerna?

Inte till alla, men fler än du tror. Gastroteam rekommenderar lock vid varmhållning, kylförvaring och transport, dels av hygienskäl, dels för att temperaturen håller sig jämnare. I praktiken betyder det att kantinerna som står i kylen över natten och de som åker ut på catering behöver lock, medan den som står i ugnen sällan gör det.

Locken följer samma GN-mått som kantinerna, så ett lock märkt GN 1/2 passar en 1/2-kantin oavsett fabrikat. Valet står mellan lock med skedurtag, som låter slev eller tång ligga kvar med locket på, och lock utan urtag som sluter helt. Ett rostfritt kantinlock i GN 1/1 utan skedurtag kostar cirka 162 kr exkl. moms hos LusiniAnnonslänk, vilket motsvarar en fjärdedel av kantinens pris.

Vanliga frågor om GN-kantiner